"Finns inga problem, bara lösningar"

För 8 år sen ändrades allt.
Jag fick lvu och fick flytta till Pilevallens vård och behandlings hem, men det var det bästa som har hänt mig. Utan Pilevallen hade det nog inte gått så bra för mig som det har gjort. Jag minns det som idag när Polisen hämta mig!
På dagen var jag på soc kontoret och dom ville att jag skulle förlja med friviligt men nä det skulle jag inte, ensvis som jag är! Jag smällde igen dörre och gick. Var ute med Zandra och Petra, vi skulle gå hem till mig. När vi var på min "gård" så står en soc gubbe med en polis utanför dörren, nu går ci sa jag! Och sen kommer vi tillbak sidan då står där en soc gubbe till med en Polis. Då tänke jag bara fan detta är kört! Vi gick och gömde oss, och ringde till Arne mammas då varnade sällskap! Men det jag inte visst var att han prata med soc... Han hämta oss och skulle köra oss till en kompis, när vi kom upp till stora vägen sa det STOPP! Då stod Polisen och lös med fiklampa rätt i huvudet på mig POCKO! Jag tänkte bara hur fan ska jag ta mig ur detta? Jag tänkte så här att går jag ut ur bilen och går snällt till den andra bilen och sen halva vägen så springer jag för livet. Jag satt nog kvar i arnes bil i 20 min och då hade alla mina kompisar kommigt och skulle hjälpa mig. Det var en stor folkmassa där alla mina kompisar.

Nu hade jag min smarta plan som jag skulle genom föra. Jag börja gå mott deras bil, nu nu nu SPRINGER jag. Men att springa med högklakade stövlar och det är en massa snö ute det är inte så bra. Jag kom 10 meter sen trilla jag i en snödriva! FAN FAN nu är det kört. Polisen kom och skulle ta mig men jag ville inte, jag ville fan inte bli inlåst när jag var nyss fyllda 15 år och hade det svin roligt med alla mina kompisar. Festa som djur! Jag la där på marken och sparka och vifta med mina armar, jag SKULLE inte med! När polisen sa att vi får ringa efter fler då våga jag inget annat än att ligga still. Jag gick snällt med och hoppa in i bilen, ledsen sopm fan var jag. Jag fick inte prata i min mobil i heller... :(

Jag somna när vi var i staffanstorp jag var såå trött. Sen vakna jag när vi var MITT ute i skogen, jag trodde fan att vi var i norrland, men det var vi inte vi har i hörby! Sen kom vi till Pilevallen, leffe stodi dörren och hälsa mig välkommen. Dom visste om att jag älskar häster så Carina gick med mig ner i stallet och vissa hästarna. När vi kom upp till huset igen så kom Paula i trappan, vi prata lite sen fick vi inte det med. Sen fick jag gå och lägga mig, det första jag kolla var om man kunde ta sig ut där ifrån. Men där var lås på fönstrena, jaha tänkte jag här är jag fast.

Dagen där på slapp jag gå till skolan, skönt! Jag böla i flera dagar.
Efter en tid på Pilevallen börjag jag gilla det, och det är ofta som jag tänker på tiden jag hade där. På sommaren åkte vi ner till St Trope och hur många får göra det, på vintern åkte vi skidor! Nä det var toppen att bo där. Det är snart dags att åka tillbaka och hälsa på!