Snart orkar jag inte mer...
Jag fattar inte vad det är som händer, det känns precis som att allt ja jag vet inte vad.
oj..inget du känner dig ledsen inför? någon speciell händelse? verkar absolut inte vara ditt förhållande som det beror på, mer på din psykiska inbalans. kommer du bara i psykisk balans så kommer allt runt omkring säkert falla på plats och kännas mycket bättre. försök hitta ditt inre, men skyll inte på din omgivning. ta dig i kragen istället. och försök hitta balans med ditt psyke.
Ida: Jag vet inte om det kanske ha med det att göra. Jag vet bara just nu att allt börjar kännas bättre. Jag tror att jag går och tänker på för mycket om hur allt ska gå när jag inte ska vara Mammaledig, jobb, pengar osv. Sen blir det väl så att man går och tänker på det är lite nere för det. Men sen har det mycket med att göra hur Niklas är, oftast är han sur och det är jätte jobbig. När till och med min mamma och pappa inte vill komma hit när Niklas är hemma för dom tycket det är jätte tråkigt att han är sur hela tiden. Hur kul är det då all leva med han!
verkar som du har börjat ta dig i kragen. och att du vill hitta en balans. låter bra för både dig och din familj. men mest för dig själv. när man läser på din blogg så är det faktiskt mest du som hoppar i humöret..din man verkar vara en toppenmänniska. men tänk på att allt är väldigt jobbigt (för de flesta) med småbarnsåren. bra att du erkänner att du går och tänker och letar fel alldeles för mycket av din tid. njut och ha det bra, så blir du säkert mer harmonisk i kroppen. tänk också på att alla inte gillar alla. min svärfar gillar definitivt inte mig..men mina föräldrar "älskar" min man. för den han är. gift med mig. pappa till deras barnbarn. låter väldigt omoget av dina föräldrar att inte komma på grund av den anledningen du nämner. kanske inte konstigt din man är så sur? du bör ju försvara din man.. men låter bra att du är villig att balansera ditt psyke. mår en bra mår alla bra.
